Novell

”Clong”, ”Clong”, jag väcktes plötsligt ur min sömn, det tog ett par sekunder innan jag förstod att jag hade somnat framför datorn och att det var facebookchatten som väckte mig. Jag kunde knappt titta ut ur mina ögon, så trött var jag, men jag tog musen och satte på min öppna facebooksida. När jag såg vem det var som hade skrivit blev jag klarvaken, mitt hjärta hamrade som om det skulle slås ur bröstet och jag tyckte att det ljudet som väckte mig utan tvekan var det vackraste ljudet jag hade hört på länge.

            Jag reste mig upp till en sittande ställning och satt och tittade på meddelandet i det som kändes som en evighet. Vad skulle jag svara? Jag var tvungen att komma på något smart att säga, smart men ändå coolt, men inte för mycket. Jag satt och tänkte och försökte att komma på ett genialt svar, men min trötta hjärna kunde inte komma på det perfekta svaret till de två meningar han hade skrivit. Jag läste om dem igen och igen, tre minuter hade redan gått så jag tvingade mig själv att föra mina skakiga fingrar till tangetbordet och skriva ett svar. Efter tre minuter var det bästa svaret jag kunde hitta på ett enkelt ”tjabba”. Så satt jag där och bet mina naglar, vad tänkte han om mig? Tyckte han att jag bara lät löjlig? Jag bytte sida för att slippa sitta och titta efter om han började skriva. Det kändes som om jag hade en liten virvelvind i min mage som kittlade, så nervös var jag.

            Plötsligt så kom det, ett till ”clong” följd av ett ”Tobias har skickat ett meddelande till dig” blinkande på den översta sidan av skärmen. För honom hade det inte tagit en evighet att svara, för honom kom det naturligt. Han behövde inte att tänka innan han svarade, det kom bara automatiskt. Varför kunde det inte vara lika enkelt för mig? Varför skulle jag känna som om svenskan var ett helt främmande språk för mig, och känna att jag knappt kunde sätta ihop orden bara för att jag var kär i honom?. Men det var inte det största av problemen, det var värre att det var så lätt för honom, och att han kunde prata med mig som med vilken vän som helst, och inte kände det minsta lilla som jag. Att han inte blev helt varm inombords när han såg mig i skolan, eller att han satt klistrad framför datorn väntande på att jag skulle logga in för att äntligen kunna växla några ord med mig.

TO BE CONTINUED

La juventud y la felicidad

La juventud

Hay momentos en la vida en los que llegas a un punto donde ya no aguantas más. Donde debes dejar salir todo, gritar, llorar, revelarte contra el mundo. No es bueno guardarse los sentimientos para dentro. A veces uno debe reaccionar, mostrar al mundo que no se esta de acuerdo. Debes de luchar por lo que quieres, si lo quieres de verdad, cueste lo que cueste, lo conseguirás. Pero entonces no debes de tener miedo de hacer daño a la gente, a veces puedes permitirte actuar sin pensar en las consecuencias. Si siempre vas pensando en que puede pasar y como afectaran tus actos a la gente que te rodea, al final vives tu vida pensando en los demás, se te olvida pensar en que eres tu quien tiene que ser feliz.

Eres joven, sal de fiesta, bebe, pásatelo bien, conoce gente nueva, no duermas – ya tendrás tiempo para eso, aprovecha tu juventud. No te arrepientas de lo que hagas, arrepiéntete más bien de lo que no has podido hacer, así que prueba todo. Prueba a pasar la noche en vela con gente que te importa, prueba a perderte sin importarte donde estés, siempre podrás encontrar el camino de vuelta de algún modo. Prueba a tirarte en paracaídas, nada entre tiburones, salta al mar desde un acantilado de 10 metros. Ahora es el momento de hacer cosas, de tener emociones fuertes, a los 80 años igual ya no puedes. Disfruta de hoy porque no sabes lo que te depara el futuro. No tengas miedo, se osado y haz tonterías, no pienses en el mañana, enfócate en simplemente pasarlo bien.

Lucha por las cosas en las que crees, también las causas perdidas – porque ninguna causa es perdida en realidad, si le pones el suficiente empeño puedes conseguirlo. Tú puedes cambiar el mundo, no dejes que aplasten tus sueños, no dejes que te digan que son mejores que tu, porque asi solo sufres y te haces daño. No des importancia a los comentarios desagradables, son de gente que no quiere nada bueno para ti, pero en cambio, debes de aferrarte a los comentarios bonitos que recibes, esos son de amigos de verdad, son de gente que realmente te quiere, gente que haría todo lo que esté en su mano para ayudarte. Aprende a distinguir entre los amigos falsos y los verdaderos. Los amigos de verdad son los que, aunque estés mucho tiempo sin verles y sin saber de ellos, cuando los necesites vendrán corriendo a ayudarte y a darte la mano, a esos amigos no los pierdas nunca, cuida esas amistades.

Vive tu propia vida, pasa de todo, uno aprende de sus errores, un adulto no es más listo por haber sido un adolescente ejemplar que ha seguido las órdenes de los padres al pie de la letra. Un adulto realmente inteligente es el que ha cometido errores en su juventud y el que no se arrepiente de ellos, porque esas experiencias son parte de lo que es, es que ha aprendido de los errores para no volver a cometerlos, pero que jamás los cambiaria.

Aprovecha cada día como si fuera el último y rodéate de gente a la que quieres, y no te olvides de luchar por tu propia felicidad.